Många människor känner sig ledsna eller nedstämda vid olika tillfällen i livet. Vår sinnesstämning påverkas av hur vi har det och vilka situationer vi möter i livet. Påfrestningar i livet kan göra att man under en period känner sig trött och nere. Dessa känslor kan man ha utan att vara deprimerad.
Vad är då depression?
Den som drabbats av depression är konstant nedstämd under mer än två veckor. Nedstämdheten förekommer då i så stor omfattning att de tar över andra känslor och aktiviteter. En person som är deprimerad har en rad symtom såsom:
-nedstämdhet under större delen av dagen
-minskat intresse och glädje för de flesta aktiviteter
-svårigheter att sova eller sova för mycket
-rastlöshet
-ilska, irritation
-energilöshet
-koncentrationsproblem
-känslor av värdelöshet eller överdrivna skuldkänslor
-tankar om hopplöshet och meningslöshet
-återkommande tankar på döden eller självmord
-påverkan på aptiten
Vid depression påverkas sättet att se på sig själv, omvärlden och framtiden. Känslor av hopplöshet och meningslöshet och en kritisk syn på sig själv kan göra att man drar sig undan från andra och känner sig skamsen.
Depression är en mycket vanlig orsak till ohälsa i världen och ungefär var fjärde person drabbas någon gång under livet. Egentlig depression är det vanligaste tillståndet och det man oftast menar med depression. Man delar in tillståndet i lätt eller lindrig, medelsvår eller måttlig, svår eller djup. Vid lätt/lindrig förekommer vissa symtom med en begränsad effekt på livet. Oftast klarar men av att sköta det dagliga livet men mår dåligt inombords. Vid medelsvår/måttlig har man fler symtom och det är svårt att upprätthålla det dagliga livet med arbete och sociala kontakter. Svår/djup depression förekommer nästan samtliga symtom och det dagliga livet är mycket svårt att upprätthålla. Symtomen hindar oftast personen helt från att kunna sköta dagliga uppgifter och även hygien och att äta blir svårt. Självmordstankar är vanligt.
Varför blir man deprimerad?
Depression kan ibland bero på livskriser. Sjukdomar, död, arbetslöshet och förlusten av en nära anhörig eller vän är några exempel på livshändelser som där nedstämdhet och ledsenhet kan övergå i en depression. Långvarig stress, årstidsväxlingar och missbruk är andra faktorer som påverkar risken.
Det finns undersökningar som visar att nästan hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män någon gång under livet drabbas av en depression. Många gånger kan man hitta en utlösande faktor men inte alltid. Genetiska faktorer och ångestrelaterade besvär kan göra dig mer sårbar.
När ska jag söka hjälp?
Om du har känt dig nedstämd och haft andra symtom på depression under mer än två veckor är det bra att söka hjälp. Om du söker hjälp tidigt är det lättare att bli hjälpt och undvika att tillståndet förvärras. Depression kan behandlas med läkemedel och terapi. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har i vetenskapliga studier visat sig vara effektivt mot depression.
Om du har självmordstankar ska du omgående söka hjälp:
MIND självmordslinjen (www.mind.se) når du på 90101. Hit kan du ringa om du själv har tankar på att ta ditt liv eller om du har en närstående med sådana tankar. De har öppet dygnet runt.
Du kan även vända dig till din närmsta akutmottagning vuxenpsykiatri.