Vad är panikångest?

Har jag panikångest?

Många som söker KBT besväras av panikångest eller även kallat paniksyndrom. Det är när man har återkommande panikattacker, som ibland är återkommande. För vissa personer kan dom uppträda i specifika situationer medan dom för andra personer kan uppstå lite när och var som helst. Gemensamt för panikattacker, oavsett om dom är kopplade till en specifik plats eller situation eller ej, är att dom är besvärliga. Inte sällan leder dom dessutom till att man börjar undvika situationer eller platser där panikattacken potentiellt kan uppstå.

Undvikandet man utvecklar kan exempelvis göra att man slutar besöka specifika platser, slutar befinna sig på platser där det är trångt, undviker sådant man tidigare tyckte om etc. Man slutar helt enkelt med aktiviteter eller besöka platser man tidigare tyckte var lustfyllda. Det kan också vara så att man undviker fysisk aktivitet, för att dom kroppsliga symtomen i form av hög puls eller snabb andning kan påminna om hur det känns att få en panikattack.

En panikattack kan för vissa personer uppstå när man slappnar av eller ligger och vilar.

Att få en panikattack är mycket obehagligt. Inte sällan kommer den plötsligt och oväntat. För vissa personer blir dom fysiska symtomen så starka att man kan tro att man ska dö. Det är svårt att förstå att det är ditt psykiska mående som gör att du känner så starka kroppsliga reaktioner.

Panikångest upplevs ofta som ångest, oro eller rädsla som kommer smygande. När man får en panikattack finns det en rad olika fysiska symtom som kan uppträda. 

Något eller några fysiska symtom som kan uppstå;

  • hög puls
  • hjärtklappning
  • tryck över bröstet
  • snabb andning (hyperventilation) eller bara svårt att få luft
  • klumpkänsla i magen
  • yrsel och/eller känsla att man ska svimma
  • illamående
  • man känner sig svag och darrig i musklerna
  • tunnelseende 
  • kontrollförlust

Om du upplever svårigheter att få luft, känner dig yr eller får en känsla av att du ska svimma, kan det vara så att du börjat hyperventilera. Detta beror på att när man hyperventilerar så andas man ut mer koldioxid än vad man vanligtvis gör.

Här kan det vara hjälpsamt att försöka andas lugnt, genom att fokusera på sin andning och andetagen. Och om det är möjligt så kan man försöka slappna av.

Sök hjälp om du har börjat undvika platser eller situationer av rädsla för att få ångest. Sök också hjälp om du har flera återkommande panikattacker på en månad eller om du försöker lindra din ångest genom att skada dig själv eller använda alkohol eller andra narkotiska preparat.

Det finns sätt att hjälpa sig själv om man får en panikattack;

  • Andas lugnt. Att fokusera på andningen kan vara hjälpsamt. Behöver man hjälp att fokusera går det bra att lägga en hand på magen eller att använda sig av fyrkantsandning.
  • Sätt dig på en stol och tryck fötterna i golvet. Försök hela tiden observera och notera hur fötterna och kroppen känns mot underlaget.
  • Beskriv högt för dig själv vad som händer i stunder och vad du upplever
  • Låt panikattacken passera, vänta och notera hur ångesten minskar. Den kommer att lugna ner sig efter en stund.

Om din panikångest utgör ett hinder för dig i din vardag är det dags att söka hjälp. KBT är en terapeutisk behandlingsform som har god effekt vid panikångest.

OBS!

Sök vård på en psykiatrisk akutmottagning om Du eller någon närstående har tankar på att ta sitt liv eller att man inte orkar leva längre.

Man kan också kontakta MIND självmordslinje (www.mind.se) på telefonnummer 90101.

OM DET ÄR FARA FÖR NÅGONS LIV; RING 112

Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på email