Kategori: Okategoriserade

Vad kan vi göra för att förbättra vår relation?

De allra flesta vill förstå och hitta sätt att få till en fungerande relation där kärleken och även attraktionen hålls vid liv över lång tid. För att lyckas med detta behöver man jobba med relationen och ge den tid. Kärleksrelationer kräver precis som andra relationer att man vårdar dom på olika sätt.

Vardagens utmaningar som jobb, barn och andra praktiska utmaningar sätter ofta relationen på prov och ibland upptäcker man plötsligt att den närhet och de djupa samtal man hade i början av relationen har ersatts av kommunikation kring praktiska vardagssysslor. Inte sällan uppstår här även irritation och konflikter kring sysslor som måste lösas. De olikheter man uppskattade hos varandra från början kan nu vara upphov till irritation.

När man upplever att man över tid har bekymmer i sin relation handlar det oftast om att det uppstått en distans. Distansen kan ta sig uttryck genom att det finns mycket konflikter dvs att man bråkar mycket och att samma tema brukar återkomma. Distansen kan även yttra sig i att man kommunicerar väldigt lite med varandra och framförallt om praktiska vardagssaker. De djupare samtalen där man delar känslor och tankar har försvunnit. Det tredje tecknet på distans är när den ena parter visar mycket frustration i relationen och den andra parten är oförstående och drar sig undran. Det gemensamma i dessa tre exempel är att det har uppstått ett avstånd i relationen. Ett avstånd som handlar om både förväntningar på varandra och bristande kommunikation.

Många försöker på egen hand lösa problemen i relationen och söker hjälp ganska sent när det finns låsningar i kommunikationen och i relationen. Det finns flera skäl till att söka professionell hjälp:

• När man över tid bråkar om samma saker utan att komma till någon lösning
• När det förekommit otrohet
• Om man ofta känner sig ledsen eller irriterad i relationen
• Om man känner att det finns en distans i relationen där man inte längre känner närhet och tillit.
• Om man upplever att man känner sig ensam i relationen

Vi på BeWise arbetar med parterapi enligt IBCT (Integrative Behaviour Couples Therapy) som är en väl etablerad behandlingsform med stark vetenskaplig grund. Metoden kombinerar förändringsstrategier med acceptansstrategier. Vi kartlägger relationsproblemen och tittar på mönster för hur de hålls vid liv. Därefter försöker vi tillsammans titta på nya konstruktiva sätt att samarbeta och att hitta tillbaka till närheten i relationen.

Har du problem med besvärande tankar?

Har du tankar i olika former som besvärar dig? Ständigt återkommande självkritiska tankar? Eller oroande tankar som hindrar dig från att göra det du vill göra?

Självkritiska tankar/ dömande tankar

Vi lär oss tidigt i livet att vara snälla mot andra men aldrig någonsin lär vi oss att vara snälla mot oss själva. Varför är det så? I den här övningen kan du öva dig på att inte vara dömande mot dig själv, att släppa självkritiska tankar. Ett sätt att öva dig på att vara snäll och förlåtande mot dig själv.

Oroande tankar

I den här övningen får man också öva sig på att släppa oroande tankar. Tankar som skapar rädsla och ångest hos oss. Vi kan inte välja vilka tankar som kommer till oss men vi kan välja vilka tankar vi ska lägga vår energi och fokus på.

Viktigt! Tankar är varken ett bevis eller en sanning utan en föreställning om någonting.

Övning i mindfulness

Du kan själv välja om du ska ta dom på allvar och tro på dom. Men du kan också göra ett val att inte tro på dom, att inte fokusera på dom. Du kan göra det genom att notera tanken, acceptera att den finns där och sedan bara låta den passera.

Ju mer vi anstränger oss med att försöker tränga bort jobbiga tankar eller kroppsliga förnimmelser. desto mer tydliga och starka kommer dom att bli.

Om du intalar dig själv att sluta tänka en tanke desto mer påträngande kommer tanken att bli. Om du exempelvis inte får tänka en viss tanke, desto mer kommer den tanken att uppstå.

En tanke kan aldrig vara farlig utan snarare hur du tolkar tanken, reagerar och tror på den som kommer avgöra hur du mår. Se om du kan göra en mental lista över tankar som kan bli ett problem för dig. Tankar som ofta uppkommer och på något sätt påverkar dig negativt. Dömande tankar som du kan fastna i.

Läs listan högt för dig själv många gånger och försök bli medveten om dessa tankar.

Tror du på dessa tankar?

Prova också att göra en lista med väldigt positiva saker, till exempel att du ska få göra den där jorden runt resa du alltid drömt om, att du får leva ett liv med god hälsa eller att du får ditt drömjobb. Ja något som känns positivt för dig.

Tror du på dessa tankar?

Öva dig i att lägga märke till dom tankar du har som uppstår. Vad är det för tankar? Hur ser dom ut?

Låt tankarna bara komma, formulera dom tyst för dig själv och släpp dom sen. Låt dom försvinna igen som molnen som passerar på himlen. Ett moln dyker upp och glider förbi. Det är tanken som dyker upp och passerar förbi. Negativa tankar som dyker upp i huvudet. Öva dig på att bara notera tankarna, låt dom komma för att sedan försvinna bort igen….precis som ett moln. Utan att fastna i dom, utan att tro att dom är sanna, utan att göra något alls. 

Öva dig ofta på detta

När vi börjar praktisera medveten närvaro är det lätt att vi har förväntningar om hur det borde vara. Att vi ska bli avslappnade, andas på ett särskilt sätt och att vi inte ska somna. När det inte blir som vi tänkt oss kommer ofta besvikelsen och kanske tänker vi att Mindfulness inte är något för mig.  Men Mindfulness handlar just om att släppa alla förväntningar och endast uppmärksamma hur det känns och är just nu i kroppen. Nedan har vi listat de vanligaste svårigheterna och frågorna vi möter.

Det är svårt att slappna av 

Syftet med Mindfulness är inte att uppnå ett avslappat tillstånd. Det handlar om att uppmärksamma det som vi upplever just nu. Att stanna upp och observera hur jag mår just nu i denna stund, både i kroppen och också känslomässigt. Många gånger skyndar vi på i livet och lyssnar kanske inte på kroppens signaler. Ibland kan det även vara så att vi distraherar oss själva för att slippa känna efter. När vi gör Mindfulness kommer vi i kontakt med dessa känslor och eventuella spänningar i kroppen, vilket kan kännas jobbigt och obehagligt. Att våga stanna kvar i denna stund hjälper oss på sikt att bli bättre på att lyssna på kroppen och känna av de signaler den sänder ut om t.ex. stress.

Jag kan inte sluta tänka

 Vår mänskliga hjärna är skapad för att producera tankar. Varje dag tänker vi mer än 60 000 tankar och de flesta av dessa passerar utan att vi är medvetna om det. Att sluta tänka är inte möjligt men med Mindfulness kan vi träna på att uppmärksamma när tankarna glider iväg och hjälpa oss själva tillbaka till nuet och det vi gör just nu. Det kan vara lätt att bli irriterad på sig själv när man upptäcker att man försvunnit iväg i tankarna och tappat fokus på Mindfulness övningen men varje gång du upptäcker att du försvunnit iväg i tankarna är ett träningstillfälle. Att uppmärksamma att fångats av dina tankar är att vara medvetet närvarande. Att se det som en naturlig och viktig del av träningen minskar risken att du hamnar i en kamp mot dig själv och dina tankar. Det handlar inte om att uppnå något utan att släppa taget. 

Mindfulness funkar inte för mig, jag somnar.

Många gånger lever vi i ett snabbt tempo med många stimuli runt omkring oss. När vi stannar upp och tränar Mindfulness sänks tempot och vi tränar på att fokusera på en sak i taget. Det är vanligt att man blir sömnig, framförallt i början och du kan då hjälpa dig själv genom att framförallt ta det med ro. Det handlar inte om att uppnå något utan att endast notera hur det är just nu. Kanske har du sovit för lite den senaste tiden, eller har det intensivt just nu. Om det känns bättre för dig kan du prova att göra övningarna sittandes i en fåtölj istället. Ju mer du övar, desto lättare kommer det att vara att hålla dig vaken.

Jag har inte tid att göra övningarna! 

Ofta kan det kännas svårt att hinna med övningarna i Mindfulness. Det kan kännas stressande och kan även skapa en irritation. Om du känner så, är Mindfulness troligen det du behöver just nu. Börja med enkla och lite kortare övningar och bygg sedan på efterhand som du känner dig bekant med Mindfulness och hur din kropp reagerar. Det finns både övningar för Mindfulness i vardagen såsom medveten promenad och övningar som du gör sittandes eller liggandes. Vår erfarenhet är att en kombination av dessa ger bäst effekt och upplevs som mest positiv för de flesta.

Det är svårt att komma igång själv

Det finns hjälp på nätet om hur du kan komma igång med Mindfulness och appar med övningar. Många av dessa är kostnadsfria. Ibland har man många frågor och det kan kännas svårt att motivera sig själv att fortsätta med övningarna. Det kan då vara bra att ta hjälp av någon som är utbildad och behörig att lära ut Mindfulness. Vi på BeWise är utbildade instruktörer i Mindfulness och arbetar med detta både i grupper och i individuella terapier. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss om du är intresserad av höra mer om hur vi arbetar eller om du önskar boka in tid.

Nedan följer en övning i hur man kan promenera medvetet, ett sätt att öva på att vara mer medveten i det som händer här och nu. En övning i mindfulness.

Medveten närvaro/ mindfulness handlar om att du kan styra ditt fokus och din närvaro. Att man är medvetet närvarande/ mindful under en promenad eller när man går kan hjälpa till att avleda besvärande eller negativa tankar. Det hjälper också till att öka både din uppmärksamhet på det som sker just nu och förbättrar din koncentration. Man kan genom att träna ofta öva upp sin förmåga till detta precis som man gör en fysisk övning eller träna en muskel. 

En bra vardagssituation att träna detta är när man exempelvis tar en promenad. Du kan prova att göra denna övningen barfota, för att prova på att känna hur underlaget känns under dina fötter och fötternas kontakt med marken. Det kan också vara bra att prova olika hastigheter när man går för att bli medveten om skillnaden och hur dom olika lägena känns.

Att promenera medvetet går att göra om man är på promenad, när man går runt hemma eller om man ska någonstans.

Börja med att stå rak i ryggen med båda fötterna i marken, barfota eller med skor, du väljer själv. Låt armarna falla ner längst med sidorna på kroppen. Ta några djupa andetag och bli medveten om din andning. Följ andetagen en liten stund. Uppmärksamma hur andningen känns. När du andas in…och när du andas ut.

Rikta sedan din uppmärksamhet till dina fötter och underlaget du står på. Hur känns fötterna mot underlaget? Observera och beskriv för dig själv vad du uppmärksammar. Beskriv för dig själv vad du lägger märke till i termer som; jag ser, jag upptäcker.

Notera sedan hur fötterna känns. 

Förflytta nu kroppstyngden från den ena foten till den andra. Så att marken bara nuddas med den ena foten. Växla sedan kroppstyngden till den andra foten. Från den ena foten och över till den andra foten. Stå så en liten stund och låt kroppstyngden växla från fot till fot. Försök hela tiden låta din uppmärksamhet stanna vid dina fötter och försök se vad du kan förnimma.

Ta nu ett steg framåt med din ena fot. Uppmärksamma hur det första steget känns i kroppen, i fötterna, i knäna, i låren och i ryggen. Kan du känna hur alla musklerna i kroppen spänns när du tar ett steg. Vad kan du förnimma i kroppen? Ta nu ett steg med den andra foten och se vad du kan uppmärksamma i det steget. Hur känns rörelsen i hela kroppen? Känns det extra mycket någonstans? Känns underlaget varmt eller kallt? Hårt eller mjukt?

Fortsätt att ta nästa steg och att låta varje steg vara medvetet. Försök känna efter hur varje steg känns i kroppen. Vad kan du förnimma? Hur känns din kropp? Ta ett steg i taget framåt.

Försök att ha ett nyfiket och öppet sinne. Se om du kan upptäcka genom att se, höra, lyssna, tänka, känna, lukta utan att döma eller värdera det du upplever just i den stunden. Se om du kan vara uppmärksam just här och nu i stunden.

Se vad du kan förnimma här och nu.

Denna övning kan du träna varje gång du är ute och går. Ju mer du övar desto lättare går det att göra övningar i mindfulness/ medveten närvaro.

Behöver man hjälp med övningar eller vill lära sig mer om mindfulness går det bra att kontakta oss på BeWise i Malmö. Vi har utbildning i mindfulness/ medveten närvaro.

Compulsive Buying Disorder är ett annat ord för shoppingberoende och är ett form av beteendeberoende. Det finns även en medicinsk benämning för beteendet; oniomania. 

Shoppingberoende är något som blev känt för oss människor i början av 1920-talet. När shoppingberoende blev välkänt 1920 så ansåg man att detta var ett väldigt allvarlig tillstånd vilket man kan se beskrivet i olika böcker om psykiatrisk litteratur från den här tiden. Det är dock viktigt att tillägga att detta inte är psykiatrisk diagnos. Det finns forskning som pekar på att det är samma mekanismer som verkar vid shoppingberoende som vid olika substansberoenden.

Men shoppingberoende är trots att det är något som funnits med oss länge, något man pratar allt mer om i vår nutid.

Att vi människor fastnar i olika beroende är kopplat till vår biologi. Vi är sedan lång tid tillbaka programmerade att utföra och få belöningar av lustfyllda aktiviteter. Vi har ett inbyggt belöningssystem som skapar lustkänslor och aktiveras när vi utför något som varit evolutionärt viktigt för vår överlevnad, exempelvis motion, mat och sex. 

Men vårt inbyggda belöningssystem reagerar även på andra beteende som exempelvis shopping eller att få likes på en bild vi lagt upp på social media.

Det finns olika riskfaktorer som kan bidra till shoppingberoende, vi listar dom nedan lite kort;

• Konsumtionssamhället- vi matas dagligen med reklam och uppmuntran om att konsumera. Tillgängligheten med onlineshopping är enormt hög och man kan handla vilken tid som helst på dygnet. Vi uppmanas av olika betallösningar att ”köpa nu och betala sen”
• Känslomässig försummelse i barndomen- Detta innebär att ens behov av närhet, uppmärksamhet och bekräftelse av någon anledning inte tillgodosågs. När vi shoppar försöker vi då att fylla ett emotionellt tomrum vi har.
• Att bli accepterad/en del av gruppen- Grupptryck kan vara en vanligt förekommande anledning. Man vill passa in och bli accepterad. Grunden i detta är ofta låg självkänsla.
• Intolerans för negativa känslor- Alla kan nog känna igen känslan av att göra något för att slappna av eller för att muntra upp sig själv. Ibland kan shopping bli en sån sak. När vi använder shopping för att hantera känslomässig stress så blir det ett problem för oss.
• Att vilja få kickar i vardagen- För vissa blir det ett sätt att få positiva känslor, att få kickar. Ett sätt att känna lycka eller spänning.

Om man tittar på forskning verkar shoppingberoende vara ett vanligt förekommande tvångsmässigt beteende. Forskningen visar också att fördelningen mellan män och kvinnor verkar vara relativt jämn.

Vad är shoppingberoende?

Att vara shoppingberoende innebär att man har svårt att kontrollera sina inköp. Man spenderar framförallt pengar, som man ofta inte har, på olika saker som man inte behöver. Anledningen till att man handlar kan vara olika men ibland för att fly från obehagliga känslor så som ångest, oro, stress eller ilska. Ofta gör man det för att undvika det obehag man känner och kortsiktigt få en lyckokänsla. Det brukar långsiktigt få olika negativa effekter, då man kanske sätter sig i skuld och därmed hamnar i konflikt med närstående. Att hamna i skuld kan dessutom öka risken för högre ångest och nedstämdhet som en följd av shoppingbeteendet.

Hur vet jag om jag är shoppingberoende?

Nedanstående är vanligt vid shoppingberoende

• Man handlar över sina tillgångar
• Shopping finns ofta i ens tankar och man planerar ofta olika framtida köp
• Man shoppar för att undvika problem och obehagliga känslor (flyktbeteende)
• Om man inte kan shoppa upplever man rastlöshet och irritation
• Man får kortsiktigt en positiv känsla när man har genomfört sitt köp
• Man har svårt att hitta balans i sitt shoppingbeteende
• Man köper saker allt oftare och även då för större belopp. (ökad tolerans)
• Man känner ångest och skam känslor efter man genomfört köpet
• Man undviker att berätta om sina inköp för sin omgivning/närstående (förnekelse)

Hur kan jag bli av med mitt shoppingberoende?

Det finns olika saker du kan göra för att hjälpa dig själv att bli av med ditt shoppingberoende.

Nedan följer olika exempel;

• Undvik situationer som triggar ditt beteende att vilja shoppa. 
• Tid är pengar. Tänk på hur mycket du måste jobba för att faktiskt tjäna dom pengar som saken du vill köpa kostar.
• Ha inga kreditkort. Klipp dom!
• Handla inte på faktura utan endast med pengar du faktiskt har. Kan du inte betala nu kommer det vara lika svårt att betala senare.
• Gör en inköpslista på det du kan och behöver köpa
• Göra inga impulsköp, fundera en vecka på om du verkligen behöver köpa den prylen.
• Ta bort all reklam och framförallt, gå inte in på erbjudande du ser eller får i inkorgen på din mail.
• Hitta bättre sätt att hantera dina jobbiga känslor på. Kanske kan du göra annat just i den stunden?
• SÖK PROFESSIONELL HJÄLP!! Det finns hjälp att få, tveka inte att söka detta om du upplever att du tappat kontrollen över ditt shoppingbeteende.

Vi på BeWise i Malmö arbetar med shoppingberoende så tveka inte att kontakta oss om du behöver hjälp!

Jag-budskap är något man kanske hört vid något tillfälle men inte riktigt vet vad det betyder och när man använder det. ”Jag som kontext” kan det också kallas.

Jag-budskap skulle kunna beskrivas som en kommunikationsteknik som kan användas i olika sammanhang och ofta kan det öka sannolikheten att den man pratar med hör och förstår vad man säger.

När använder man jag-budskap?

Jag-budskap kan användas i flera olika sammanhang men ofta om det finns områden i olika relationer där det uppstår konflikter eller problem. I parterapi är det ett begrepp som är vanligt förekommande. Men det kan även användas i andra relationer som i samtal med en släkting eller en kollega.

Det är ett bra kommunikationsverktyg när man vill uttrycka vad man tycker eller känner till en partner eller någon annan närstående. Jag-budskapet upplevs ofta som mindre konfrontativt och mottagaren känner ofta inte sig lika kritiserad. Jag-budskapet framställer ofta det man vill säga på ett mer respektfullt sätt och man hamnar inte lika lätt i en konflikt. Man tenderar att låta mindre konfrontativ och mindre dömande och anklagande.

Varför ska jag använda jag-budskap?

Det finns olika positiva aspekter med att använda jag budskap;

• För att undvika att låta anklagande och att mottagaren då går i försvar
• Man tar ansvar och förklarar sina egna känslor
• För att framföra kritik på ett konstruktivt sätt
• För att framföra sina tankar och känslor med respekt för mottagaren

Hur kan jag använda mig av jag-kunskap lite mer konkret?

Det finns olika nivåer man kan öva på när det gäller jag-budskap. Det kan ibland ta ett tag innan man helt lärt sig att använda kommunikationstekniken. BeWise tips när det gäller att börja använda sig av denna tekniken är att man börja enklare för att sedan utveckla det. Nedan kan man se jag-budskap steg för steg:

Jag: Börja med ordet jag

Min egen känsla: Vilken känsla upplever/upplevde du när personen gjorde som den gjorde?

Min egen vilja: Vad skulle du vilja att den andre gjorde annorlunda? Var gärna så konkret och konstruktiv som du kan. Kan vara bra att komma med förslag.

Konsekvensen: se om du kan formulera konsekvensen av det som uppstått.

Här följer ett konkret exempel;

JAG + MIN EGEN KÄNSLA

”Jag känner mig väldigt frustrerad när du inte tömmer diskmaskinen”

JAG + MIN EGEN KÄNSLA + MIN EGEN VILJA

”Jag känner mig väldigt frustrerad när du inte tömmer diskmaskinen. Jag skulle vilja att vi gör ett schema så vi båda kan hjälpas åt med att tömma diskmaskinen”

JAG + MIN EGEN KÄNSLA + KONSEKVENSEN + MIN EGEN VILJA

”Jag känner mig väldigt frustrerad när du inte tömmer diskmaskinen. Det får mig att vilja bli riktigt arg och och bara strunta i disken. Jag skulle vilja att vi gör ett schema så vi båda kan hjälpas åt med att tömma diskmaskinen”

Önskar du arbeta eller veta mer om jag-budskap är du välkommen att kontakta oss på BeWise i Malmö.

Har du någon gång hört talas om Compassion Fokuserad Terapi?

Compassionfokuserad Terapi förkortas CFT och är en terapiform som kanske inte så många känner till. Terapiformen CFT är utvecklad av psykologen Paul Gilbert och är en form av psykoterapi.

Vad är CFT?

Compassion är det engelska order för medkänsla och det är till stor del det som CFT handlar om. Metoden lär oss inte enbart medkänsla till andra utan även till oss själva. Och att man genom medkänsla till sig själv kan utveckla sin inre trygghet. Vi lär oss ofta tidigt i livet att ta hand om andra och visa vår omgivning medkänsla men av någon anledning så lär vi oss sällan att ta hand om oss själva och visa oss själva den medkänslan vi behöver. Medkänslan är nödvändigt för att vi ska känna en inre trygghet och förbättra vår psykiska hälsa men också minska vår egen självkritik. 

När man arbetar med Compassion Fokuserad Terapi försöker man som terapeut att hjälpa sin patient att skapa en inre trygghet. Man arbetar med det fokus att vi människor har tre olika system (cirklar) med känslor; hotsystemet, den utforskande/presterande och trygghetssystemet

Hotsystemet står för den inre och yttre kritiken mot oss själva. I den cirkeln kan vi uppleva hot eller andra negativa känslor såsom ångest, skuld och skam.

Prestationssystemet har ett annat fokus och handlar om att utforka, leverera men också att vi bli belönade. En lagom dos av denna cirkeln är bra för oss men om balansen blir för stor i prestationscirkeln riskerar vi att hamna i överskott av vårt beteende exempelvis för mycket tittande på telefonen eller missbruk. I detta system så finns jämförelse, att vi jämför oss själva med andra människor. Att ständigt jämföra sig med andra gör ofta att vi upplever negativa känslor. Kanske känner vi oss inte tillräckliga, upplever att vi misslyckats eller helt enkelt inte är lika bra som andra människor i vår närhet.

Trygghetssystem är det system som är lugnande. Här känner vi oss trygga och nöjda. Detta system är nödvändigt för läkande men också för att känna lugn och ro. Detta är det återhämtande systemet.

I CFT handlar det mycket om att hela tiden identifiera vilket system man befinner sig i. Men också att lära sig metoder för hur man kan hjälpa sig själv tillbaka till trygghetssystemet om man upptäcker att man befinner sig för mycket i hot- eller prestationssystemet. 

Ett stort huvudfokus i Compassion Fokuserad Terapi är acceptans och trygghet. Här får man också lära sig metoder för att kunna hålla om sig själv, ge sig själv tröst och acceptera det egna jaget som man är, även om man befinner sig i känslor av misslyckande eller bristande självkänsla. I CFT ska man inte vara dömmande mot sig själv utan vara mer tillåtande. Vilket är extra viktigt när vi känner oss utsatta eller sårbara. 

En målsättning är göra gott mot sig själv och ta hand om sig själv genom att visa sig själv medkänsla och omtanke.

Vill du veta mer om Compassion Fokuserad Terapi? 

Vi på BeWise i Malmö arbetar med CFT som en del av våra terapeutiska metoder.

Varför ska jag behöva acceptera något som jag inte tycker om?

Accpatans kan beskrivas så här; att uppmärksamma det som är svårt i livet utan att fly, undvika, värdera eller att döma, hur svårt den än är. Att stå ut med svårigheten, den inre och yttre verkligheten så som den är.

Acceptans är ett vanligt inslag i terapi. Ofta är vår upplevelse att det är ett laddat ord med olika betydelse för olika personer. Det kan kännas svårt och motsägelsefullt att man ska behöva acceptera något man inte tycker om. Acceptans är inte lika med att man gillar något eller att man ger upp. Att acceptera är ingen passiv handling utan en aktiv handling, man accepterar något för vad det ÄR.

Acceptans handlar om så mycket. Man kan se på acceptans som ett förhållningssätt till livet. Bara för att man accepterar något så innebär inte det per definition att man tycker om något eller inte önskar förändring. Man kan snarare se det som att man accepterar att allt inte går att förändra eller att det kan ta tid att med förändring. Det handlar alltså om att vi ska sluta kämpa för att förändra vår situation eller det som är svårt och istället förhålla oss till det.

Vi möter så många problem genom livet som vi inte riktigt kan påverka eller som kan ta lång tid att påverka. Även om vi kämpar och önskar förändring. Det finns många svårigheterna vi stöter på i livet som kan kännas svårt att acceptera; när man blir lämnad, när man drabbas av sjukdom eller olycka, när vi blir utsatta för trauman, när vi tycker något känns orättvist eller när något inte riktigt blir som vi tänkt oss. 

Om vi inte har förmågan att lösa ett problem direkt eller förändra oss så snabbt som vi önskar så kan vi lätt fastna. När vi fastnar i något som är problematiskt kan det ofta göra att vårt mående blir sämre och situationen kan upplevas som värre än vad det är.

Varför behöver jag acceptera?

Vi vet att det kan vara svårt och det är inget som kan göras i en handvändning. Acceptans kan ta tid och det ska få ta den tiden.

Det kommer inte förändra eller få saker ogjorda men genom att acceptera kan jag förhindra att liknande situationer uppstår igen eller accepterar att det kan ta tid. För att inte fastna i det jobbiga och det svåra, behöver vi acceptera för att komma vidare. Först måste vi acceptera och därefter kan vi agera så som vi önskar och försöka förändra och förbättra vår situation. 

Ofta kan man fastna i att saker är orättvisa, svära över saker och ha tankar om ”varför drabbar detta mig”. Men man behöver acceptera sin situation som den är, för att situationen ska bli bättre. Det betyder inte att jag gillar den, det betyder bara att jag accepterar att det ÄR så. Och när man accepterar situationen som den är så mår man generellt bättre.

”Livet är så här….vare sig jag vill det eller inte”

Hur kan jag lära mig acceptera?

Det är svårt med acceptans och det kan ta tid men man kan träna sig på det. Det är något man hela tiden måste tänka på och arbeta aktivt med.

Man kan träna på att vara mer mindfull/medvetet närvarande för att vara uppmärksam på sina tankar och tankemönster. Man kan prova att slappna av, fokusera på vår andning eller något vi mår bra av. Det finns även många bra självhjälpsböcker man kan använda sig av.

Vi på BeWise rekommenderar självhjälpsboken “Att leva ett liv, inte vinna ett krig” skriven av Anna Kåver om man vill läsa och lära sig mer om Acceptans.

Är det svårt att göra på egen hand kan man få hjälp genom att söka professionell hjälp i form av terapi. Vi på BeWise har god erfarenhet av at terapeutiskt arbeta med Acceptans. 

Vi märker att många som kontaktar oss frågar vad skillnaden är på dom olika yrkestitlarna; psykolog, KBT-terapeut, psykiatriker och psykoterapeut. Det är inte så enkelt att veta vad som är vad. Vi tänkte därför hjälpa till att reda ut dom olika begreppen och vad som skiljer yrkeskategorierna åt. 

KBT-Terapeut

En KBT-terapeut har ofta en utbildning från högskola eller från privata utbildningsinstitut, en så kallad steg-1 utbildning inom KBT (Kognitiv Beteende Terapi) eller PDT (PsykoDynamisk Terapi) som är 2-årig utbildning på halvfart.  Viktigt är att det är en auktoriserad utbildning, finns endast några få av dessa i Sverige. De följer riktlinjer sfKBTs grundutbildningar och kvalitetsgranskas också av föreningen.

För att läsa en steg-1 utbildning inom KBT eller PDT krävs att man har en grundutbildning inom ett människovårdande yrke.

Terapeuter med steg-1 utbildning kan vara verksamma privat samt inom sjukvården.

Psykolog

Om man arbetar som psykolog så har man studerat och har en examen från ett universitet. Utbildningen är 5-årig och är legitimations grundande och den legitimationen utfärdas av socialstyrelsen. Man har som psykolog även 1 års praktiskt tjänstgöring (PTP) för att få arbeta som psykolog.

En psykolog kan ofta arbeta inom sjukvården och vara verksam inom områden så som utredningar och diagnostik inom psykiska sjukdomar samt behandla psykiska problem. En psykolog kan även vara verksam som terapeut och arbeta med terapi inom olika områden.

Psykoterapeut

En psykoterapeut har också en legitimation som är utfärdad av socialstyrelsen.  Att utbilda sig till Psykoterapeut är en utbildning som ges via universitet och högskolor. Det är en påbyggnadsutbildning (Steg-2) som fortlöper under 3 år på halvfart. För att få läsa steg-2 så krävs en examen inom ett människovårdande yrke och även en så kallad steg-1 utbildning. Exempel på människovårdande yrke som kan läsa steg-1 och steg-2 är; socionom, sjuksköterska, läkare och psykologer. (OBS, psykologer behöver inte läsa steg-1 utan kan läsa steg-2 direkt.)

En psykoterapeut arbetar med att behandla psykiska problem i terapeutiska samtal inom olika terapeutiska inriktningar; KBT eller PDT. En psykoterapeut kan precis som en psykolog vara verksam inom sjukvården och arbetar med att ställa specifika diagnoser.

Psykiatriker

En psykiatriker är en legitimerad läkare som specialiserat sig inom Psykiatri. Oftast jobbar psykiatriker med psykiatriska diagnoser.

En psykiatriker kan även ha en steg-1 och en steg-2 utbildning inom KBT eller PDT.

Sammanfattningvis

Man kan kortfattat beskriva det som att en psykoterapeut och en psykolog arbetar i terapi med inriktning på att bota eller att lindra en psykologisk diagnos. Det är vanligt att man som psykoterapeut eller psykolog arbetar med fastställda diagnoser, då detta ofta är en utgångspunkt för den psykologiska behandlingen. Man kan som psykolog även vara verksam inom andra områden så som organisationspsykologi eller forskning.

KBT-terapeut arbetar med psykisk ohälsa av olika anledningar så som ; stress, ångest, oro, nedstämdhet etc. Man kan vara i behov av att förändra sina livsmönster eller att man är i kris och i stort behov av stöd. Anledningarna kan vara många.

Syftet med terapi, oavsett vem man söker samtalsstöd hos är att få hjälp med att leva det liv man önskar leva!

Vad är dålig självkänsla?

Självkänsla handlar om vem du är och hur du ser på dig själv. Det engelska uttrycket self esteem, vilket betyder självaktning är egentligen ett mer korrekt uttryck.

Hur väl litar du på ditt eget omdöme?

Är din grundläggande inställning att du är värd att vara lycklig?

Ofta blandar man ihop självkänsla med självförtroende. Självförtroende handlar om hur bra du tycker du är på att göra vissa saker såsom arbetsuppgifter, träning etc. Självkänsla handlar om din syn på dig själv som person. Det är bottenplattan inom dig som du står på och utgår ifrån i möten med andra människor. 

Dålig självkänsla kan öka sårbarheten för oro, depression och ångest. Att ständigt bära runt på känslan av att inte riktigt duga och att inte räcka till tar energi och kraft. En effekt av detta är de ökande sjukskrivningarna kopplat till utmattning. Låg självkänsla visar sig bland annat genom att man är självkritisk, har höga krav på sig själv och jämför sig med andra, svårt att säga nej och känner oro inför förändringar. Tankemönsterna som man har är ofta negativa och självkritiska. Det spelar inte riktigt någon roll hur man än försöker, den inre domaren är aldrig riktigt nöjd. I dagens prestationssamhälle har antalet personer med prestations baserad självkänsla som lider av perfektionism ökat markant. Det är en villkorlig självkänsla som karakteriseras av höga prestationskrav och strävan mot felfrihet. I kombination med svårigheter att hantera misslyckanden blir det en hetsjakt mot att prestera mer och mer, bättre och bättre tills kroppen till slut protesterar. 

Vad kan jag gör för att förbättra min självkänsla?

Det första du kan göra är att försöka stanna upp och bli medveten om dina tankar om dig själv och hur du ser på dig själv. När du står inför en situation som väcker oro, vad tänker du? Om du märker att du kritiserar dig själv så försök att vänligt hitta alternativ till dessa tankar. Kanske gick inte just denna presentation på jobbet precis så bra som du önskat men kanske är det något annat under den gångna dagen eller veckan som har gått bra? Vad skulle du ha sagt till en vän?

För att minska oro och ältande kan du hjälpa dig själv att träna mer på att vara här och nu- Medveten närvaro. Genom korta övningar dagligen tränar du på att leva ditt liv mer närvarande och minskar tankarna på det som har hänt eller det som ska hända. Det finns många gratis appar idag där du kan välja mellan andningsövningar, kroppsscanningar eller medvetna rörelser. Genom träning i medveten närvaro övar du också på att inta en accepterande, icke dömande inställning till tillvaron. 

Om du känner att du behöver professionell hjälp kan du vända dig till terapeut eller psykolog. Vi på Bewise arbetar med KBT, ACT och Medveten närvaro. KBT är en evidensbaserat effektiv behandlingsmetod för låg självkänsla.